Metod i allmänhet är ett "planmässigt tillvägagångssätt för att uppnå visst resultat" står det på ne.se (27/11 -14). Metod är som sagt ett slag tillvägagångssätt eller strategi man använder sig av för att nå ett visst resultat eller gå från en punkt till en annan. Det finns många olika metoder man kan använda sig av men de mest valiga är kvalitativ, kvantitativ och hermeneutisk metod.

 

Kvalitativ metod är en metod man använder sig av för att gå djupare in i ett ämne och det innebär ofta att man har intervjuer med människor som har upplevt något på personlig nivå eller någon med spetsexpertis inom ämnet och frågeställningen. 

 

Kvantitativ metod är en bredare metod som till skillnad från kvalitativ metod inte går på djupet utan snarare riktar sig mot att vara ytligare genom exempelvis enkäter.

 

Hermeneutisk metod är kortfattat en metod man använder sig av som går ut på att tolka olika material så som böcker, handskrifter etc. Det är också hemeneutik vi framförallt kommer att använda oss av när vi skriver arbetet. Men det är möjligt att vi också kommer ha någon inervju, vilket då går inom den kvalitativa metoden.

 

I förra inlägget definerades det vad historiebruk var, och även inom historiebruk fins det olika metoder man väljer att använda sig av. I vårt arbete kommer vi använda oss av den politisk-pedagogiska metoden, eftersom den passar vårt arbete och vad vi är ute efter bäst. "Det politisk-pedagogiska historiebruket handlar om att jämföra historiska händelser med nutiden [...] Den här typen av jämförelser kan också användas i pedagogiskt (undervisande) syfte, för att vi ska lära oss att fatta beslut utifrån historiskt ”likadana” situationer som vi befinner oss i nu." (http://hakandanielsson.se/hip1/historiebruksovning.pdf, s.5, 27/11 -14). Med referenser av Klas-Göran Karlsson, professor i historia på historiska institutionen i Lund.